torsdag 26 juli 2012

Instagram

Det finns väl inget tillfälle som inte blir fint med ett instagramfilter. Här kommer ett urval från juli månad.
Om ni inte har Instagram tycker jag att ni ska skaffa det bums! Och så kan vi följa varandra, jag heter johaturner. 

The Backyard

Igår sprang en mus stor som en råtta över vardagsrumsgolvet och en halvtimme senare var det en kackerlacka stor som en mus inne i badrummet. 

Men. Kärleken jag känner för vår uteplats. Den kärleken är STOR iallefall. Om man har en uteplats som är lika stor som en halv gympasal mitt inne på manhattan får man kompromissa bort vissa andra saker antar jag. 

Dessutom såg jag Ratatouille häromdagen, så för tillfället finns det ingen råtta som kan skrämma mig.    

Society6

Kom ni ihåg att jag tipsade om den där braiga sajten med massa fina posters för ett tag sen? Nu har dom fri shipping igen. World wide that is. Jag kan inte tänka mig en bättre anledning till att göra av med lite semesterpengar. 

Den här affischen slog jag till på till exempel.
HÄR är länken. 


torsdag 19 juli 2012

Lana Del Rey

Den här låten går på repeat här hemma. Bryter ihop vad bra den är. Och videon till. Herrejösses!


Urladdning

Efter att ha varit mer än 35 grader i flera dagar kom äntligen regnet. Så efterlängtat. Dör över den här hettan.
Och JAA, jag vet att ni har en jävla skitsommar hemma och ni tycker säkert att jag är helt CP som klagar över lite värme. Men idag när det var 37 grader och helt vindstilla kändes det faktiskt som om jag skulle dö. 

onsdag 18 juli 2012


Always, Forever... and then Now!


Ibland så undrar jag varför jag är så ursämst på att leva i nuet. Jag längtar konstant efter saker som ska hända. På måndagen längtar jag till helgen. När jag går och lägger mig längtar jag till kaffet på morgonen. 

Nu längtar jag tills jag ska börja jobba. Och flytten hem till Sverige. Jag längtar tills Fiona sover hela natten och vi äntligen flyttar till vårt stora fina hus som jag fantiserar så mycket om. 

Jag måste verkligen försöka uppskatta just här och nu. Tänk om precis just nu är den BÄSTA tiden i mitt liv, och jag sitter här och längtar tills något annat? 

Jag vet ju att när jag väl är hemma kommer jag längta tillbaka till dom heta gatorna på Manhattan. Jag vet att jag kommer sitta och gråta när jag ser bilder på Fiona som baby och önska att hon inte växte upp så snabbt. Sömnlösa nätter till trots. Jag kommer slita mitt hår när det är som stressigast på jobbet och tänka på hur skönt det var att va mammaledig.

Blir så himla trött på mig själv ibland. 


tisdag 17 juli 2012

Pirater

Jag tar igen dåligt bloggande med att slänga in några piratbilder på Fiona. Bara för att hon är så förbannat söt. 

Dessa är från kusin Michaels födelsedagskalas förra veckan. I Amerika räcker det inte med några ballonger och en gräddtårta. Nej här hyr man hela restauranger och en piratbåt som åker runt halva Cape Cod med riktiga pirater som hoppar upp från nån övergiven båt och skrämmer slag på ungarna, btw bästa sommarjobbet. 

Man måste ju visa sitt barn att man verkligen älskar det. 

Jag som inte alls tycker om mina barn så mycket tycker gott och väl att det räcker med kakor och saft på födelsedagen. Dessutom kommer dom små liven inte ihåg hälften av deras barndom ändå. Orka slösa pengar på minnen som inte kommer att finnas kvar. 

MEN. Med detta sagt måste jag ändå säga att det var ett av dom bästa födelsedagsfesterna jag varit på. Att det serverades starka drinkar under hela eftermiddagen kan ju iof ha haft något med det att göra. 

Mamma

Mamma har åter kommit till stan. Den här gången stannar hon i hela tre veckor. Vilken lycka! Vet inte hur jag skulle klara mig utan den människan i mitt liv.

Här tar hon den obligatoriska facebook-bilden från vår promenad i morse. 

söndag 15 juli 2012

Lobster och sånt

Igår var en mycket bra dag. Alla dagar som innehåller hummer borde väl rimligtvis klassas som bra dagar antar jag. Om man sen lägger till ett gäng frozen margaritas, sol, fint sällskap och en chokladkaka to die for har man verkligen säkrat upp för succé.
Idag är det NYC som gäller och en mamma som kommer. Att mamma kommer kan ju göra vem som helst överlycklig. Att hon sen har lovat att ta med ett kilo lösgodis gör mig nästan tårögd.

lördag 14 juli 2012

Stranden

Om man bor precis vid havet som vi gör när vi är hemma hos Erics föräldrar hör det liksom till att gå till stranden vareviga dag. Annars är man ju otacksam, snart är sommaren över och då sitter man där med snålblåst och huttrar. Och ångrar sig.

Men seriöst. Vet ni vad jag hatar med att vara på stranden.... all jävla SAND. Den är överallt. Fiona äter sand som om det vore gelehallon, kameralinsen blir alldeles repig, Juni skottar sand på handduken och snacksen som man så omsorgsfullt packat ner blir oätlig eftersom det bara knastrar i munnen av all sand.

Dessutom är havet nästan alltid kallt. 

Får obehagsrysningar av att bara skriva om det här. Jag tror att min ovilja till stränder började när jag fick barn. Det är som om dom inte riktigt kan HANTERA sanden. 


Prinsessor

Idag var sista dagen på Junis balettskola. I en hel vecka har hon drillats till att göra piruetter, pliéer och piquéer. Skoja bara. På sin höjd tror jag hon lärde sig att springa i ring och färglägga prinsessor.

Men oh my god, vad hon älskade varenda minut. 

Varje dag börjar med pannkakor här. Nana skämmer bort Juni till månen och tillbaka, kallduschen när ungen kommer tillbaka till NYC och får flingor till frulle igen, haha. 
 Uppvärming är A och O när man är en dansare. 
 Här står vi och dör söthetsdöden. Om och om igen. Både jag och Eric hade tårar i ögonen när Juni sprang runt i hennes tyllkjol och med allvar i blicken. 
 Alltså. Sötare än alla hundvalpar i världen. 
 I Scituate har inte riktigt genusdiskussionen slagit igenom. Jag tror inte ens att småpojkar var välkomna till den här kursen. Haha, ser framför mig om jag skulle förklara hen-debatten för läraren. Vad det skulle FALLA PLATT. 
Sen åkte vi till en Erics fasters pool och hängde hela eftermiddagen. 30 grader i luften och 28 grader i poolen. Precis som det ska vara. Jag börjar inse mer och mer hur ovärt det är att bada i kallt vatten.

Måste va ett ålderstecken. FAN.

onsdag 11 juli 2012

Jag vet

Ja, jag vet. Jag borde blogga mer. Det nästan ekar av tomhet här nuförtiden. Inspirationen finns bara inte där. Det kanske är värmen, vad vet jag. Orkar knappt sitta framför datorn längre, börjar bli orolig. Vad är det för fel på mig?

Men jag kommer snart tillbaka, och då ska jag blogga som jag aldrig förr har bloggat.

Deal?

tisdag 3 juli 2012

Första helgen i vår nya lägenhet

Det här var vad som mötte oss i fredags när vi rullade in från Boston.

Så vacker ens temporära stad kan vara efter att man har spenderat två veckor hos sina svärföräldrar. 

Svårslaget faktiskt.
 Sen blev det drinkar och middag med Nick och hans tjej. Vi åt middag i Williamsburg på det HÄR stället, deras kött. DOG. Kan vara det GODASTE jag ätit.
Och sen hem och njuta av vår alldeles egna uteplats. En uteplats i NYC är lika ovanligt som, ja fan jag kommer inte på nån bra jämförelse, men ni fattar. Ovanligt alltså.
När man är barnlös in the city kan man spontan-gå ut med temat roof top-barer. Det gjorde vi hela lördagen till alldeles för sent. 

Vi har även hunnit med att signa upp oss på ett nytt gym där jag bara av farten fick en personlig tränare som hette Frank och som såg ut som en gladiator. Har på känn att han kommer vara väldigt olik Laurie, henne kan ni läsa om HÄR.

Frank log inte i onödan om man säger så. Var lite halvrädd under hela träningspasset. Dessutom. Ingen förståelse när jag sa att jag hade blodsmak i munnen och inte pallade en sekund till. Han bara: Do you want to get in shape or not? Stop whining like a baby.

Charmig kille.
Och så har jag hittat bästa jogg/promenadstråket i Central Park. Har redan lyckas harva runt där tre gånger, bådar gott.
Efter att jag födde Fiona gick jag runt ett tag och tyckte att jag hade perfekt kropp. Inte visuellt alltså, utan mer shit vad man ska vara tacksam för att kroppen pallar föda barn osv. Lite hederlig tacksamhet över vad man har fått här i livet. Den känslan är HELT borta nu. Nu vill jag bara bli av med mina gravidkilon.

Och ikväll kommer Eric hem med barnen. Längtar lika mycket efter dom som jag längtade bort i fredags. Konstigt det där.



Ingen picknick längre

 Går igenom bilder på kameran och hittar dessa.

Att ta hand om Fiffi nuförtiden betyder att man måste ha ständig koll. Man råkar smygkolla facebook i två minuter och hon unnar sig nästan varje gång med följande aktivitet: riva ner halva huset/klättrat upp för trappan/stoppat händerna i toaletten.

Eller nåt annat som antingen är farligt eller kommer ta lång tid att städa upp.

VARFÖR man längtar till dom små liven ska börja krypa är ju helt obegripligt.