I fredags sa vi ett sista hejdå till farmor.
Finaste farmor. Farmor som alltid hade radion på i köket,
den där vita åttiotalsradion som alltid knastrade lite. Som älskade vintersport
och lagade dom godaste köttbullarna och bästa sylten.
Min farmor innebar en sån trygghet för mig, hon fanns liksom
alltid där. Kom med kloka råd och skvaller om vartannat.
USCH och fy vad jag kommer att sakna henne!
Ja, det känns det som att världen inte riktigt kan finnas utan fina kloka farmor. /Maria
SvaraRadera