Första helgen i vår nya lägenhet

Det här var vad som mötte oss i fredags när vi rullade in från Boston.

Så vacker ens temporära stad kan vara efter att man har spenderat två veckor hos sina svärföräldrar. 

Svårslaget faktiskt.

 Sen blev det drinkar och middag med Nick och hans tjej. Vi åt middag i Williamsburg på det HÄR stället, deras kött. DOG. Kan vara det GODASTE jag ätit.

Och sen hem och njuta av vår alldeles egna uteplats. En uteplats i NYC är lika ovanligt som, ja fan jag kommer inte på nån bra jämförelse, men ni fattar. Ovanligt alltså.

När man är barnlös in the city kan man spontan-gå ut med temat roof top-barer. Det gjorde vi hela lördagen till alldeles för sent. 

Vi har även hunnit med att signa upp oss på ett nytt gym där jag bara av farten fick en personlig tränare som hette Frank och som såg ut som en gladiator. Har på känn att han kommer vara väldigt olik Laurie, henne kan ni läsa om HÄR.

Frank log inte i onödan om man säger så. Var lite halvrädd under hela träningspasset. Dessutom. Ingen förståelse när jag sa att jag hade blodsmak i munnen och inte pallade en sekund till. Han bara: Do you want to get in shape or not? Stop whining like a baby.

Charmig kille.

Och så har jag hittat bästa jogg/promenadstråket i Central Park. Har redan lyckas harva runt där tre gånger, bådar gott.

Efter att jag födde Fiona gick jag runt ett tag och tyckte att jag hade perfekt kropp. Inte visuellt alltså, utan mer shit vad man ska vara tacksam för att kroppen pallar föda barn osv. Lite hederlig tacksamhet över vad man har fått här i livet. Den känslan är HELT borta nu. Nu vill jag bara bli av med mina gravidkilon.

Och ikväll kommer Eric hem med barnen. Längtar lika mycket efter dom som jag längtade bort i fredags. Konstigt det där.