Jag antar att ni alla sitter och skakar av nyfikenhet!

Så jag ska leda er genom de senaste dagarnas aktivitet. Hoppas nu inte på för mycket, nedan kommer ett gäng bilder för att beskriva vad vi har hållit på med. 

 Såhär såg det ut några timmar innan vi hade packat ihop hela lägenheten. Det som började så fint och organiserat slutade med att vi gick runt med svarta sopsäckar och slängde ner allt som vi inte skulle ha med oss. Kommer ju bli jättekul att packa upp sen.

 Efter två dagar av packhysteri väntade det här. Rullbo at its finest. Frulle framför brasan. Tyvärr slutade inte ätandet där. Man kan säga att jag var proppmätt mest hela tiden.

 Eric lekte utomhuslekar medan jag satt inne framför brasan och åt choklad. Det krävs också energi. Man vet ju aldrig vilka chokladbitar som är goda och vilka som är fyllda rackare med spritsmak.

Till sist övertalade Juni Eric att sluta upp med hurtigheterna och ta en tupplur istället. Nån måtta får det väl va.

 Jahaja, en till matbild.

 Det bästa med Mora-julen var att vi fick träffa farmor varje dag.

 Både Fiffi och Farmor hade satt på sig deras finaste juloutfits!

 Vi hann även med ett besök till Tomteland. Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Sammanfattningsvis kan man väl säga att det var ett jäkla fokus på troll och häxor, och stackars tomten kom lite i skymundan. Och så var det lite halvkallt. Men det kanske är så det ska se ut i tomteland, vad vet jag? Det bästa med besöket var att vi fick gå in gratis för strömavbrott.

 Och så har Juni lärt sig läsa. Smart unge det där!

 Asså att vi inte behövde betala övervikt är ju ett under i sig. Äh, att vi ens tog oss ut till Arlanda är ett under. Det var stunder då jag inte trodde att det skulle va möjligt.

 Juni å andra sidan tog det lugnt.

Och Fiffi är ju en born traveller, det ser man på blicken.

 Sådäraja, det var det hele. Inte så värst spännande kan jag väl erkänna. Och jag har inte ens lagt upp hälften av alla bilder från i jul. Jag har inga bilder från finaste julfirandet hos kära faster och farbror, och ingen bild på värstinggranen vi hade i Rullbo, men nån måtta får det väl vara.
Ni har ju ett eget liv för guds skull.