onsdag 18 juli 2012

Always, Forever... and then Now!


Ibland så undrar jag varför jag är så ursämst på att leva i nuet. Jag längtar konstant efter saker som ska hända. På måndagen längtar jag till helgen. När jag går och lägger mig längtar jag till kaffet på morgonen. 

Nu längtar jag tills jag ska börja jobba. Och flytten hem till Sverige. Jag längtar tills Fiona sover hela natten och vi äntligen flyttar till vårt stora fina hus som jag fantiserar så mycket om. 

Jag måste verkligen försöka uppskatta just här och nu. Tänk om precis just nu är den BÄSTA tiden i mitt liv, och jag sitter här och längtar tills något annat? 

Jag vet ju att när jag väl är hemma kommer jag längta tillbaka till dom heta gatorna på Manhattan. Jag vet att jag kommer sitta och gråta när jag ser bilder på Fiona som baby och önska att hon inte växte upp så snabbt. Sömnlösa nätter till trots. Jag kommer slita mitt hår när det är som stressigast på jobbet och tänka på hur skönt det var att va mammaledig.

Blir så himla trött på mig själv ibland. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar