Vi borde göra så himla mycket. Organisera. Packa. Hela våra liv är nerpackade i lådor i källaren, och bara tanken på att börja packa ihop och välja ut vad vi ska ha med oss till Sverige gör mig yr av svindel. Vet inte ens var vi ska börja. Känns lättare att bestiga ett berg.
Så. Istället för att göra alla dom där viktiga sakerna gör vi precis tvärtom. Sen Eric kom hem från NYC har vi inte gjort något vettigt alls. Vi spenderar dagarna ute. Går långa promenader i skogen. Tränar. Äter lunch och dricker mängder av kaffe. Hänger på stranden. Badar för sista gången det här året. Njuter av solen och klär ut Fiona till en drake. Tänker att det här snart är över och herregud kommer vi verkligen trivas i Sverige igen? *haha, orkar inte med mig själv ibland*
Men man måste dra en gräns nånstans hörrni, om vi inte börjar packa snart kommer vi aldrig komma hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar