I helgen var det Labour Day Weekend - aka den officiella avslutningen av sommaren. Snipp snapp slut så att säga. Nick och hans nya speciella någon kom upp från NYC för att fira med oss.
I lördags fyllde Erics kusin Britta 21 och blev överraskad av hennes familj med en jättefest.
Ett liveband, drickspelet beer pong och öl i keg. Kan väl knappast bli mer amerikanskt. Vid 11-snåret gav jag dock upp, helt snurrig av trötthet. Två dagar i rad. My god, den här mamman är on fire tänker ni nu eller hur? Aja, så on fire var jag tyvärr inte. Mer introvert och smått illamående.
Söndagsmorgon. Mysigt ändå. Att bli gammal och ha någon att läsa söndagstidningen med. Småprata om vad som står och dricka kaffe.
Senare på söndagen var det dags för det årliga poolpartyt hos Mary Beth, en annan av Erics kusiner. Lovar, det finns ett hundratal. Känns som att va ingift i en iransk familj ibland.
Där drack vi margaritas och badade i poolen tills det blev mörkt ute och jag höll på att bryta ihop av trötthet och matkoma.
För om man skulle sammanfatta den här helgen är det typ det vi har gjort. Ätit. Jag har ätit från morgon till kväll. Och inga nyttigheter heller kan jag berätta för er. Hamburgare, chips och kakor för hela slanten. Tre veckor av diet out the window. Status nu: ruta ett igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar